Del 1
http://www.screenr.com/M0AN
Del 2
http://www.screenr.com/p0AN
Christians redovisningssida Nätkulturer
Wednesday, June 11, 2014
Komplettering missad föreläsning 27/3
Jag har nu tagit del
av föreläsningen från 27/3. Hur internet har påverkat sättet som vi interagerar
med varandra i dagens samhälle och vilka möjligheter det medför, samt hur vilka
det kommer att medföra i framtiden är förstås oerhört intressanta frågor.
Frågeställningar
Hur synliggörs du/din verksamhet idag på nätet (i
vilka kanaler, nätverk, sociala medier osv. finns du/ni med) – Med
bakgrund/utgångspunkt från vad Mikael pratar om (rörelser, förändringar,
fenomen, strukturer osv), ändrar det ditt sätt att se på dig själv/din
verksamhet?
Jag som person
har inte någon nämnvärd synlighet på internet utanför min nära
bekantskapskrets, eller i professionellt sammanhang, t. ex. via Linkedin. Anonymt deltar jag dock i gemenskapen på vissa
diskussionsforum, på ett helt och hållet rekreationellt plan. Jag kan inte se
att föreläsningens innehåll kommer ha någon särskild inverkan på hur jag
betraktar dessa vanor.
Hur kommer morgondagens tjänster och mötesplatser
se ut? Vad finns det för trender i dagens kommunikation via nätet och vad är
kommande trend?
Internets
funktion är att göra information tillgänglig, och den förutsebara utvecklingen
är att metoder för att göra informationen lättförståelig och överblickbar
kommer att uppstå och förbättras. Samtidigt kommer mängden information att
växa, vilket gör nya sätt att sålla bland den nödvändiga. Många tjänster och
mötesplatser verkar redan idag för att hjälpa folk att orientera sig i den
excess av informationen som finns tillgänglig (det är ju i nuläget exempelvis
en tidnings, eller en nyhetssajts, enda funktion, då den information de
förmedlar idag kan nås av var och en med endast ett knapptryck, till skillnad från
tiden innan internet), men i takt med att mängden informationen ökar måste effektiviteten i dessa tjänster också öka.
Mer konkret än så
tror jag inte att man kan sia. Jag tror att man lurar sig själv om man säger
sig kunna förutse hur någonting så nytt och genom historien unikt som internet
kommer att utvecklas. Nästa årtiondes innovation kommer att vara lika främmande
för oss idag, som dagens hade varit för tio år sedan.
Hur påverkar tekniken och de tjänster/verktyg som
finns idag vårt sätt att mötas och kommunicera i vårt arbete eller som
privatpersoner. Möjligheter/problematik?
Internet främjar
all typ av kommunikation. Om det finns ett behov av att information förs från
punkt A till punkt B i något sammanhang kommer det behovet att kunna tillgodoses
med hjälp av internet. Huruvida detta medför möjligheter eller problem beror
naturligtvis på vad man som person vill uppnå. Vill man förmedla information är
internet en möjlighet, och ett verktyg. Vill man stoppa någon från att förmedla
information, eller hämma spridningen av den, innebär internet ett problem. De
flesta hamnar både i den första och den andra kategorin, beroende på vilken
information det handlar om. Exempelvis kanske man generellt är för spridning av
information, med undantag för sådan som angår människors privatliv. Utvecklingen
medför helt klart att hemlighållandet av känslig data försvåras, på gott och
ont.
Wednesday, May 28, 2014
Komplettering “jag skulle typ dö om inte internet fanns”
Intressant att höra om hur de yngre generationerna hanterar internet. Vissa saker känner jag igen från min egen barndom, andra ter sig helt nya. Biten om myter på nätet som sprids bland barn får mig att minnas hur jag kunde bli lurad av personer som tipsade om falska hemligheter i dataspel som jag spelade, av typen "du vet väl att om du gör X i spelet 14 gånger på tre minuter så händer Y", varpå man försökte om och om igen att få Y att inträffa, men det enda man lyckades med var att kasta bort sin tid. Tyvärr var man ju ganska lättlurad som barn. Dagens mytspridning verkar dock vara en smula obehagligare.
En tanke som slår mig är att internet är ett fantastiskt verktyg både för att sprida falsk information, och för att upptäcka vilken information som är falsk. Samtidigt som man kan nå ett stort antal personer med smörja, blir det i och med all lättillgänglig information ofta relativt enkelt att verifiera sanningshalten i det man hör, förutsatt att man vet vad man håller på med. Det är väl här som barn kan hamna i kläm, antar jag, eftersom de väldigt snabbt blir väldigt kunniga inom den IT de använder vardagligen, och kanske springer ifrån sig själva, då de ännu inte har mognaden för att kunna sålla bland den information som är tillgänglig för dem, eller saknar det tekniska kunnandet för att förstå vad de faktiskt håller på med mer än på en praktiskt plan. Exempelvis snapchat, som det pratades om, och det faktum att få inser att det finns sätt att kringgå varningsmeddelandet för skärmdumpar. Barn är mycket medvetna om vad de kan göra, men inte om de osynliga konsekvensera.
Jag tycker att det är en extremt svår fråga i vilken mån ungar bör beredas tillgång till internet. Jag själv som var lite äldre då de sociala medierna exploderade har alltid varit ytterst skeptisk till att små barn ska ha obegränsad tillgång till internet. Samtidigt så förstår jag att det är inte är praktiskt möjligt varken att övervaka deras internetanvänding helt och hållet, eller att totalförbjuda dem att använda internet. Angående frågan vad vuxna kan göra för att hjälpa barn att anpassa sig till det nya samhället är jag väl något av en pessimist, och tror ärligt talat inte att det finns så mycket att göra mer än att gilla läget. Det som kan göra ungas internetanvändning mer destruktiv, dvs bristen på mognad, gör dem också mindre mottagliga för råd som "var försiktig" och "tänk på konsekvenserna". Inte för att det skadar att försöka med sådan vägledning, men det framstår för mig som ganska osannolikt att en trettonåring som skickar nakenbilder till klasskompisar skulle bry sig om vad mamma eller pappa säger om saken, särskilt som de med all säkerhet upplever det som att föräldrarna inte förstår sig på världen de lever i. Tyvärr tror jag det är mest att gilla läget, ta det onda med det goda, och vara där för ungarna om det skulle gå åt skogen.
En tanke som slår mig är att internet är ett fantastiskt verktyg både för att sprida falsk information, och för att upptäcka vilken information som är falsk. Samtidigt som man kan nå ett stort antal personer med smörja, blir det i och med all lättillgänglig information ofta relativt enkelt att verifiera sanningshalten i det man hör, förutsatt att man vet vad man håller på med. Det är väl här som barn kan hamna i kläm, antar jag, eftersom de väldigt snabbt blir väldigt kunniga inom den IT de använder vardagligen, och kanske springer ifrån sig själva, då de ännu inte har mognaden för att kunna sålla bland den information som är tillgänglig för dem, eller saknar det tekniska kunnandet för att förstå vad de faktiskt håller på med mer än på en praktiskt plan. Exempelvis snapchat, som det pratades om, och det faktum att få inser att det finns sätt att kringgå varningsmeddelandet för skärmdumpar. Barn är mycket medvetna om vad de kan göra, men inte om de osynliga konsekvensera.
Jag tycker att det är en extremt svår fråga i vilken mån ungar bör beredas tillgång till internet. Jag själv som var lite äldre då de sociala medierna exploderade har alltid varit ytterst skeptisk till att små barn ska ha obegränsad tillgång till internet. Samtidigt så förstår jag att det är inte är praktiskt möjligt varken att övervaka deras internetanvänding helt och hållet, eller att totalförbjuda dem att använda internet. Angående frågan vad vuxna kan göra för att hjälpa barn att anpassa sig till det nya samhället är jag väl något av en pessimist, och tror ärligt talat inte att det finns så mycket att göra mer än att gilla läget. Det som kan göra ungas internetanvändning mer destruktiv, dvs bristen på mognad, gör dem också mindre mottagliga för råd som "var försiktig" och "tänk på konsekvenserna". Inte för att det skadar att försöka med sådan vägledning, men det framstår för mig som ganska osannolikt att en trettonåring som skickar nakenbilder till klasskompisar skulle bry sig om vad mamma eller pappa säger om saken, särskilt som de med all säkerhet upplever det som att föräldrarna inte förstår sig på världen de lever i. Tyvärr tror jag det är mest att gilla läget, ta det onda med det goda, och vara där för ungarna om det skulle gå åt skogen.
Friday, May 2, 2014
Mötesplats: Youtube
Länk till videopresentation
http://screenr.com/MSgN
Jag fick slut på tid och det avbröts lite hastigt, så jag får tacka för mig här istället.
http://screenr.com/MSgN
Jag fick slut på tid och det avbröts lite hastigt, så jag får tacka för mig här istället.
Thursday, March 6, 2014
Blogg-kollen
Jag har valt att
granska två bloggar som båda lever på det faktum att människor irriterar sig på
dem. Den ena är rubricerad ”The Best Page in the Universe”, och den andra är DavidThornes blogg.
The Best Page in the Universe
Sidan med det
ödmjuka namnet är en blogg som drivs av ”internetkändisen” Maddox, och som
startades 2002, och har därefter uppdaterats ganska flitigt, omkring en gång i månaden, med en viss svacka i produktiviteten under senare halvan av 10-talet.
Maddox tycks tillhöra den skara av komiker nischat sig genom
att uttrycka sig på så kontroversiellt sätt som möjligt, ett fenomen som man påträffar ganska ofta idag på internet, men kanske inte i samma utsträckning vid sidans uppstart.
Konceptet ”internettroll” exempelvis, känner de flesta idag till, men vad jag
vet var det inte lika etablerat år 2002. Jag skulle inte säga att Maddox är ett
troll, men det finns vissa likheter. Framför allt beträffande avsikten att provocera, som
är uppenbart närvarande i Maddoxs verksamhet, både vad gäller språk och
innehåll. Den ton som han tillämpar är aggressiv, oförskämd och nedlåtande,
vilket bidrar till ett överlägset intryck, och förstärker provokationen i hans
åsikter.
Jag kan tänka mig
att det finns två huvudsakliga målgrupper för en blogg av den här typen. Den
första består av människor som tycker innehållet är roligt. De uppskattar
komiken i det Maddox skriver, antingen som satir, eller som en sorts brott
mot samhälleliga tabu. I den här gruppen kan eventuellt även människor som genuint
delar Maddoxs kontroversiella ståndpunkter räknas in. Den andra målgruppen
utgörs av folk som blir arga av innehållet, och som läser bloggen specifikt i detta syfte. Med tanke på den mängd ”hatemail” som Maddox verkar få kan denna grupp
inte vara helt obetydlig. Den huvudsakliga interaktionen mellan bloggens besökare och skapare utgörs av just detta: "hatemail", då Maddox vid ett flertal tillfällen publicerat delar av sin inkorg för allmänt åtlöje.
Själva sidans
design slår mig som ganska omodern, kanske ett tecken på att den ser ut nu som
den gjorde år 2002. Å andra sidan är den ganska minimalistisk (på ett praktiskt
snarare än ett konstnärligt sätt), vilket ju går hand i hand med Maddoxs ”no nonsense”-karaktär.
David Thornes blogg
David Thorne är
en grafisk designer, som på fritiden ägnar sig åt att hamna i ”fejder” med folk
i sin omgivning, oftast via e-mail, där han gör narr av dem på ett eller annat humoristiskt
vis, varpå han publicerar konversationerna, till omvärldens förnöjelse.
Bloggen är något
svårnavigerad, vilket gör att det kan vara svårt att se nya uppdateringar, och att särskilja dem från sådana som man redan har läst. En annan bidragande faktor
till detta kan vara att uppdateringsfrekvensen är låg.
Thorne är, liksom
Maddox, ute efter att provocera. I övrigt ser jag dem som varandras raka
motsatser. Där Maddox är okänslig, rå och högfärdig är Thorne subtil, underfundig
och sarkastiskt ödmjuk. Även om syftet är detsamma: att förlöjliga människor,
har de helt olika metoder: aggression jämfört med passiv aggression.
De har också
(skulle jag tro) olika målgrupper. Den grupp som läser Maddox för att bli
kränkta läser förmodligen inte Thorne på samma vis. Den som provoceras här är
inte publiken, utan den specifika person som Thorne gör narr utav för tillfället. Han utrycker
inga kontroversiella åsikter som man som läsare kan hetsa upp sig över, utan tvärtom finner jag det troligt att de flesta som läser hans inlägg identifierar sig med
honom, snarare än hans offer. Till följd av detta är målgruppen, jämfört med
Maddoxs, betydligt mer vänligt inställd till honom som person. Den interaktion
mellan läsare och bloggare som Maddox har finns därför inte här: Thorne får
inte ”hatemail” i samma utsträckning. Det går inte att uppnå samma komiska
effekt genom att publicera sin positiva respons som sin negativa.
Nu är analysen över. Klart slut.
Friday, February 28, 2014
Stor nyhet! Christian skapar redovisningssida.
Det här är en testpublicering. This is a test publication. Il s'agit d'une publication de test. Dies ist ein Test Veröffentlichung. Haec est publicatio experimenti causa. これわテスト・パブリケイションです。
Subscribe to:
Posts (Atom)